Att lyssna

Prova att höra skillnaden: När någon berättar något, ansträng dig extra för att med ditt kroppsspråk visa att du LYSSNAR! Du vet säkert hur man gör... luta dig fram, nicka, humma, se på den som talar, luta lite på huvudet osv.
Sen
efter ett tag, använd istället HELA ditt kroppsspråk för att säga att du inte lyssnar: Titta ut genom fönstret, pilla på naglarna eller börja sms'a, gäspa, häng bak i stolen... du vet precis hur - tonårs-stylen :)

Märkte du någon skillnade på berättelsen? Antingen höjde berättaren på rösten (hon hör ju inte vad jag säger!?) eller också blev de kortare och kortare och tystnade helt.

Vilken makt det finns i kroppsspråk...

Influensatider?

Nöjd

I den lilla cyberspace community som jag tillhör har vi haft ett större gräl. Och jag är ganska nöjd. Förra året vid den här tiden hade vi ett gräl om ungefär samma sak. Den gången resulterade det i gråt och tandagnisslan, några gick och 'slängde igen dörren', andra förolämpade varandra å det grövsta och efterdyningarna tog ända till jul, många slickade såren i stillhet. I år har vi varit konstruktiva. Inte hela vägen, det bubblade ibland och sårade känslor kom i dagen. Men de flesta har ändå vågat stå för sin synpunkt utan att kasta skit på andra. Och flera kreativa förslag har dykt upp på hur vi ska lösa konflikten tillsammans.
Ett socialt lärande utan planerad agenda, bara styrt av gemensamma mål.

Inspiration

Hos Learning4u hade vi inspirationsdagar förra veckan (jo jag jobbar en hel del med dem nu). Annika R Malmberg presenterade sin bok Ta skit - gör det till guld! Om konsten att ge och ta kritik, att använda feedback för att utvecklas och bli bättre. Och en konst är det. Med hjälp av seminariedeltagarna och skådespelare fick vi se hur olika det kan bli - för att vi är olika som människor. En del vill ha allt inlindat i bomull, andra blir irriterade av att man drar ut på kritiken. En del slår tillbaka med drama, andra låser sig helt och går sin väg. Varianterna är många. Vilken typ är du?

Hösten är mitt nyår

Visst kan man stå på nyårsafton och lova saker men hösten och starten efter semestern är mitt riktiga nyår. Det är nu alla planer läggs för året som kommer, affärer, resor, kundfokus, utveckling... allt planeras nu. Härlig känsla!

Nu lite lugnare - coacharna har fått jobb!

Det är tydligen fler än jag som har varit oroliga för vad det ska bli av alla dessa coacher som sprider sig likt algblommor i Östersjön en varm sommar. Men nu har jag sett vart åtminstone några av dem tar vägen:
De har blivit anställda av Arbetsförmedlingen! 900 stycken av dem! De ska vara jobbcoacher och hjälpa folk hitta nytt arbete - så snart du får ett jobb så blir du dock av med din coach. Och de hjälper bara till om du är arbetslös och står till AFs förfogande. Men det är bra så.
Det har tydligen varit en väldigt lyckad satsning för bara genom att starta den så fick 900 personer jobb!

Nu oroar jag mig dock för om det innebar att de gamla arbetsförmedlarna blev av med jobbet? De fick kanske hjälp av Trygghetsrådet att hitta nya möjligheter ... t.ex genom en utbildning... till coach kanske?

Överskott på coacher?

Oroar mig för alla coacher som poppar upp som svampar ur marken - och utbildningar för att bli coach är det ingen ände på, senast hörde jag om en som kostade multum och tog plats i Thailand...
Men vad ska de göra sen då? Där sitter de med sin utbildning (och oftast utan någon annan erfarenhet?) och vem ska de coacha? Alla prospekts går på egen coach-utbildning...

Vem ska göra jobbet om vi alla ska coacha varandra?

Att mötas i nya rum

Jag har i några år spelat World of Warcraft. Under den tiden har jag tillhört samma guild (= ett gille, förening, grupp som spelar tillsammans för att klara svåra uppgifter i spelet). I helgen hade vi för första gången RL guildmeeting - Real Life... och jag hade bjudit hem dem hit!

Fredag anlände de första 20, lördag kväll var vi 35 personer som åt och drack och till sist även sov här. Madrasser på alla golvytor, i garderoben, i bastun, på verandan...
Flest kom från Danmark och Sverige men även Norge, Litauen och Finland fanns representerade. Engelsmännen lyckades inte få pass i tid (! mer om det någon annan gång). Åldersspann 15-60 år!

Jag har lärt och fått bekräftat så mycket i helgen att jag kommer att återkomma och skriva om det många gånger. Att våga är att vinna!

Livet är fullt nu

Imorgon kommer min amerikanske vänninas dotter och ska bo med oss en månad. Jag har bara träffat Kayla två gånger och ganska kort så det blir en chans att lära känna en ung människa på väg ut i livet.
På fredag kommer de första 25 och på lördag är vi 35 personer som sover och bor hemma hos oss - och jag har bara träffat 3 av dem förut! Det är mina gilleskamrater från World of Warcraft, personer som jag har prata med flera gånger varje vecka i snart 2 år... ålder 15-45, danskar, svenskar, norrmän, litauer, engelsmän, belgare... hur häftigt som helst. En slags teambuilding med ett team som redan funkar, men som givetvis kan bli bättre! Det kan alla team.

Och samtidigt ligger barnens farmor på sjukhuset, det ser illa ut den här gången. Livet innehåller så mycket...

Ja det är sommar!

Det regnar! Så det blev ingen picnic till lunch, grillkvällen är inställd och den fina båtfärden med kunderna fick ta en annan vändning. Stressa inte för det! Passa på att städa skrivbordet/mapparna på datorn/portföljen och se solen lyser in - fast på ett annat sätt.

Vouloir ce pouvoir

Det är mer än 30 år sedan jag läste franska, men den här frasen minns jag (om än inte stavningen?). Och idag betyder den mer än den gjorde då.
Att vilja är att kunna.

När vi inte vill då kan vi inte.
Att hitta viljan är ibland det svåraste av allt. På fredag tar min äldsta dotter studenten. Och som så många andra ungdomar har hon haft långa perioder under gymnasietiden då hon inte vill. Orken och lusten försvann, livets allvar trängde sig på, är det det här jag ska göra? Och den enda som kan bestämma det är du själv.
Hon tog sig igenom, en sista gnutta vilja lyckades hon hitta. Motivationen blev det som kommer efter, att gymnasiet inte varar för evigt och att hon kan sätta mål mot något annat: Att resa och studera i Japan. Och när hon slutar på fredag så är det med betyg som till och med överraskar henne själv tror jag.
Hon är inte där än - men hon har just bevisat för sig själv: Att vilja är att kunna.

Alla blommar ut

Härligt att köra ett pass som skådespelare också!
Jobbade åt Learning4U igår, något jag gör allt oftare. Det ger sånt resultat så det är en ren fröjd. Igår var det en grupp med 8 chefer inom den akademiska världen som ville träna svåra samtal. Visst är vi konflikträdda i Sverige! Men med träning kan man lära sig att det kan vara bäst att säga det värsta först för att sedan kunna komma framåt!

"Jag fick ont i magen bara av att sitta bredvid" sa en kollega till tjejen som just tränat på att säga åt mig (i min roll som "Anna, projektledare") att jag inte höll måttet. "Men jag kommer aldrig att göra det misstaget själv. Anna behövde veta för att kunna gå vidare och ta tag i problemet! Och det är mitt uppdrag som chef att se till att det blir gjort. Tydlighet ger resultat!"

Vårtecken...

Snart kommer det.. jag börjar märka av det...
PLÖTSLIGT kommer alla på att det blir sommar I ÅR IGEN! och det är som att allt bara MÅSTE hinnas med FÖRE SOMMAREN för tiden tar liksom slut sen. Eller?
Det är OK, kör hårt!

Ser inte skogen för bara trän...

Det är fantastiskt att få komma till en kund och hjälpa till INNAN de har begått alla misstagen!

Inte för att jag tror att just den här kunden skulle göra så många misstag, men ändå kommer de att spara mycket pengar på att ha tagit in mig som rådgivare innan de startade på allvar. Dels har jag rett ut begreppen och dels har vi diskuterat oss fram till vad de VERKLIGEN behöver (och inte bara vad leverantörerna kan tillhandahålla). Vi har brytit ned processen i hanterbara delar och hittat möjliga 'succes-stories' som är nödvändiga för att lyckas i det långa loppet.

Tack för det!

Personal & Ledarskap

Läs artikeln om allvar och lek, ledarskap i online gaming, i senaste numret av Personal & Ledarskap skriven av yours truly.

Ps min avatar heter CIMBA och inget annat :)

Vi hittade ingen...

Sitter på ett möte med Women In Progress, en uppföljning med sju kvinnor som har gått en utbildning i styrelsearbete och nu håller på att skriva sitt CV för ytterligare styrelseuppdrag.

Vilken oerhörd kompetens som finns, bara i det här rummet!!

Det bolag som idag har mage att påstå att de "inte hittade någon kvinna med rätt kompetens för att sitta i vår styrelse" borde skämmas!

Olika motivatorer

Något som jag ofta hör från 'unga' chefer är en totalt överraskning när man upptäcker att alla inte motiveras av samma saker som jag motiveras av.

Det är i sanning ett uppvaknande. Men kanske behöver vi också påminnas om det ibland?

Vi har helt enkelt olika behov, olika rädslor, olika triggers - vet du vad som motiverar din medarbetare och kollega? När du vet det kan samarbetet få riktig skjuts.

Vet du vad som motiverar din kund? Tänk att vi ofta har bättre fokus på våra kunder än på våra medarbetare...

Styrelsekunskap

Efter de senaste veckornas skriverier om Wanja med flera slås jag av hur lite media (och allmänheten?!) vet om styrelser och vad som gäller. Enligt bolagslagen så har styrelseordförande varken mer eller mindre ansvar än övriga styrelsemedlemmar. Men det är styrelsens ordförande pressen vill lägga allt ansvar på... gubbarna bakom Wanja hukar sig och stöttar henne förstås - blir hon fälld får något blir de också det!!
Men det är inte straffbart att fatta dåliga beslut...

Som styrelseordförande i Women In Progress, Sveriges professionella nätverk för kvinnor, är jag orolig för att många kvinnor ska avskräckas av alla skriverier och inte våga ta plats i styrelser, att vi får ett bakslag för de små små framsteg vi ändå har gjort de senaste åren.

SKAFFA KUNSKAP!

www.Womeninprogress.se

Hemmablind

Att låta någon annan läsa det jag skrivit (roman) kan vara en skrämmande upplevelse. Men trots allt är det ju det som var meningen, eller?
Nå, Karolina har nu läst mitt manus och kommit med så otroligt bra återkoppling att jag inte känner att det finns timmar nog på dygnet för att jag ska hinna skriva om och fixa till texten. Framför allt blir man hemmablind på sin egen text. Carolina såg sånt som jag trodde måste vara självklart för läsaren - men som bitvis var obegripligt, och stundtals tråkigt... FRAMFÖR ALLT hade hon modet att framföra det hon såg! Och ingen är gladare än jag.

När vi själva ber om det, så är tydlig återkoppling en gåva för mottagaren!
Tack för din omtanke Karolina!!

Fay Weldon

Jag träffade Fay Weldon på en boklansering. Hennes nya bok på svenska på ALF förlag heter "En styvmors dagbok" och en av huvudpersonerna är en freudiansk psykoanalytiker som läser sin dotters dagböcker (det är dottern som är styvmodern)... vila i frid mamma, men det kanske handlar om dig :)

Boken kan du få tag på i bokhandlen. Eller här: www.alfbok.se